Jag har alltid gillat att skriva, det är något med orden som är fascinerande och att få uttrycka tankar samt inte minst viktigt att få använda fantasin för ett skapande. Mina första alster som barn var sagor och sedan blev det dikter och noveller. Det finns också diverse ”börjor”, sidor som inte blev något. Det var först när jag närmade mig 40 år som jag bestämde mig för att skriva klart.
Det blev två barnböcker, inspirerad av mina livliga barn. Därefter min första vuxenroman, Glimtar av minnen, som jag idag långt senare kunde ge ut. Då när den var klar skickade jag manuset till några förlag men fick nej och jag lade manuset åt sidan.
Sedan blev det fler romaner vid mitt lilla skrivbord under trappan, där damm virvlade ner på tangentbordet. Och fler nej från förlag. Jag fortsatte att skriva för att det var roligt och en älskad hobby. Men det var inte alltid lätt att hinna med, som ensamstående med tre barn, heltidsarbete, övertider och annat.
Hösten 2020, fick jag möjligheten att gå hem i förtid för att ta ut pension. Min man pushade mig att ta steget. Han visste hur stressad jag hade varit att ständigt leverera yttranden med deadlines till domstolar. Jag lämnade också mitt uppdrag som huvudskyddsombud, ett arbete som jag brann för, att kunna hjälpa medmänniskor, utbrända och stressade. Jag mötte som skyddsombud oförstående chefer och i vissa fall trakasserande chefer och även medarbetare som inte alltid var så trevliga. Och naturligtvis massor av härliga människor. Jag har på flera arbetsplatser också arbetat fackligt.
I mina romaner finns mina tankar som jag ”skriver av mig”. Livet har gett mig erfarenhet och kunskap, även om sådant jag inte har velat känna till. Jag skriver om människors utsatthet, om relationer, om svårigheter men också om det hoppfulla i livet och om det som ger glädje. Jag skriver i olika genrer och gillar alla lika mycket. Det kan vara en allvarlig roman, en rolig satirisk bok, en barnbok, revymaterial (tidigare) eller att någon gång skriva en debattartikel om något som känns viktigt.
Att skriva är på samma gång lätt och krävande. Det kan flyta snabbt stora delar av romanen, men det sista, den mödosamma slutprocessen (granskning till exempel) kräver självdisciplin. Jag hoppas att mina romaner ska vara spännande, roliga, inspirerande och ge reflektioner. Det som jag ändå vill när du läser min bok, är att det ska ge ett nöje och att du vill läsa fler böcker av mig.